Det började med att jag vabba förra fredagen, Lussan var het som gröt, och förra helgen snitta hon 40 +, på söndagen blev hon bättre och vi trodde det vänt, men natten till måndag visade tempen återigen 40 +... Nåväl kursen i Norrköping som jag planerat med jobbet åkte jag iväg till i måndags med tåg, kändes dock väääldigt konstigt att lämna min familj, mannen, dottern OCH hunden    I regel när jag lämnat familjen har jag alltid åkt på något hundläger, men nu var jag HELT ensam och undrade hur jag skulle få timmarna att gå på hotellet... Nu visa det sig att det inte var några problem, träffa ett härligt gäng som höll mig sällskap både måndag o tisdag kväll eller om det var tvärtom, jag som höll dom sällskap   . Kursen i sig har varit helt fantastisk, " För våra barns skull". Innehållet i kursen och dom program det är tänkt att jag o en kollega skall hålla lämnade inte ett öga torrt... Det är verkligen ett ämne i tiden och jag är sååå glad att min arbetsgivare skickade mig på denna kursen trots att jag inte är fast anställd ännu   .  Jag tror och hoppas att jag kommer klara rollen som barnombud galant   

Jag fick bo på ett toppen hotell med hotell frukost varje morgon, sååå gött..

Dock hade jag o A ständig kontakt och Lussan var inte bra, med 40 grader i nästan 4 dagar så åkte dom till läkaren på tisdagen, hennes värden var ok men hennes hosta var/är inte att leka med, hon har som astma hosta och får det ofta när hon är sjuk.. Det var jobbigt att vara i Norrköping och ha en sån sjuk Lussan hemma   . Dessutom när hon gråter i luren och säger; Jag saknar dig mamma!!!   

Nåväl dagarna flöt på bra och det blev onsdag och jag kunde resa hem till en överlycklig Lussan och en Jekyll som nästan åt upp mig   mannen vet jag inte   . Men dom är mina älsklingar alla 3   

Familjen   

Sen jag kom hem har Lussan fortfarande vart dålig, hon äter typ ingenting och dricker kanppt så idag fick det bli ett besök till läkaren igen... Hennes värden var mycket bättre än i tisdags, och vi fick hennes astma inhalator ordinerad igen, så den vidgar luftrören! Men hon känns något bättre så vi får hoppas det vänder nu   

Lussan har verkligen inte varit stark denna perioden, faktum med har hon aldrig varit så här dålig på sina 4.5 år... Somnade som en stock idag i vagnen när jag o Jekyll promenerade... Lllla gumman   

Avslutade fredagen med en promenad på golfbanan och tankade energi med jordens gladaste och lyckligaste hund   

Nu har Lussan suttit på muggen, må det inte vara magsjuka oxå....   

Vårt boende, endast 100 M till backen   

Dagarna har bestått av skidskola för Lussan hela veckan, på em har André och Lussan åkt slalom, även jag vågade testa efter 15 års uppehåll   Jag o Jekyll har tuffat på i längdspåren, inte van med en hund med full fräs under tassarna     

Duktig tjej     

Lite omgivning  & massa andra härliga bilder, fjällen är som balsam för skälen för hela familjen   

En utflykt till Högfjällshotellet, vilka längdspår dom hade, WOW! Sol och svettigt värre         

Full fräs upp i stolsliften   

Trött familj är lycklig familj     
 

Rent spontant har 2015 vart både ett dåligt och bra år!

Vintern o våren passerade i en rasande fart!

     

Sena våren startades det obligatoriska hundåret med läger i Arboga i Herrfallet med bästa gänget :-). 4 underbara dagar i hundens tecken, alla som följer mig vet att för mig är hund livet det tillför så mycket, luft, motion och en bra rutin i livet. Därefter kommer ju all träning och sist men inte minst tävling som det f ö inte blivit mycket av detta året!


Därefter följde vårt bröllop, det var dax att slå till helt enkelt efter ca 7 år ihop ;-). Med dom närmsta sa vi ja till varandra 13 juni, med strålande solsken som sällskap på Skansen <3.

Sommaren förflöt med det årliga kennellägret i riktig hetta, som f ö redan är inplanerat till nästa år, och jag längtar redan som en galning, Demoner är ett underbart gäng :-).

     
Därefter följde 10 dagar på Åland, där man mer eller mindre nästan frös ihjäl... Bad blev det i ca 12 grader :-o. Trots det kalla vädret så hade vi uppehåll mestadels av tiden, medans halva Sverige regna bort...

Jekyll var friröntgad 😉

 
Vi fortsatte resan till Leksands sommarlands camping, där var det planerat att vi skulle besöka sommarlandet men vi lyckades avstyra det hela pga vädret kändes inte så lockande att bada när det var 10 grader utomhus... Men fick en hel del trevliga dagar tillsammans med As arbetskamrat med familj och lite crusing i Leksand iom den årliga crusing veckan :-).
Därefter var det bara hem och i stort sett vända i dörren för en bröllopsresa till Kreta, Grekland <3.

Och en punkterade arm....  

Därefter kom hösten och även den sprang iväg i rasande tempo. Hösten var både pirrig och nervös då jag efter 15 år nu skulle på arbetsintervju, sjuuuukt spännande! Under sommaren växte det där beslutet fram, och när jag väl hade bestämt mig så var det som en sten föll från hjärtat! Ni vet ibland behöver vissa beslut växa fram och det kändes som att nu äntligen var jag redo ;-). När jag sedan fick jobbet så känns det som det här en av dom bästa saker jag gjort i livet, med facit i hand mår jag så mycket bättre på alla sätt och vis 👍.

Glad i hågen tacka jag ja... Någon dag senare kom en rejäl nedgång i livet, Devils buk svällde upp och jag åkte in med honom, trodde så klart att inte det värsta :-( 

HAN Devil glad lycklig positivt, anade ingenting... Alla prover var bra, man såg inget på ultraljudet inget på någon av dom 3 röntgen omgångar man gjorde, det återstod bara att öppna honom... Veterinären jag hade kontakt med hela tiden sa hela tiden att han var för pigg...

När han till slut öppnades fanns ingenting att göra, en tarm var trasig, det var hål på tarmen och han var helt trasig, 30/10 lämnade du mig... Och jag mår fortfarande dåligt över att du Devil inte finns bland mig! 

Men kvar lämna du en vild efterträdare ;-). Som har vart en stor stöttepelare efter D...

  Och jag vet att du har det bra och njuter varje dag av att äta och jaga getingar min älskade Devil :-)... 

Nåväl nu står vi snart inför 2016, och vad kommer det året att ge? 

Jag har en underbar dotter, som livar upp en varje dag ;-) och hon får mig alltid att le likt den Louisiana i Lönneberga hon är ;-) Tänk i sommar blir hon 5 år, galet! 

Det är få gånger man stannar upp i livet och värdesätter det man har, för faktum är att jag har en fantastisk familj dom bästa!

  

Så klart är jag nyfiken på hundåret 2016, En hund som heter Jekyll kommer bli klar när han är klar, det är fortfarande en fjunig tonåring... Men jag har ingen brådska hellre startar jag med full pott än något halvdant ;-).  Och vi är liksom inte där även om han gör få men bra framsteg, är svårt att styra en tornado ;-) 

Det blir nog hund av honom med vad det lider :-D 

Så avslutningsvis Gott nytt år alla    

Det här med att hålla kurser, hur lite som krävs? Man kan gå x antal kurser, eller rättare sagt köpa sig utbildningar och sen hålla kurs.. Och eftersom jag sitter i styrelsen i min hemma klubb och just diskutera detta, att kurserna på brukshundsklubben minskar för idag kan man gå kurs överallt, men till vilket pris?
Problemshundskurser hit o dit är väldigt populärt och jag undrar och tror rätt ofta, hur många får egentligen hjälp?

Läste att ett "hen" haft en privatkurs med en ljudande schäfer, så klart... Och just när det gäller schäfer drar jag öronen till mig, ingen har väl missat att jag är en Mrs Schäfer ?. Och det är just detta som får mig att skriva detta inlägget, jag är inne på min 3e schäfer med olika linjer och i mina protokoll från tävlingar finns INGENTING att läsa om ljud på någon av dom, 2 av dom var SELCH, den lille får dispens han har inte växt i kläderna, men ljudar definitivt inte... Och är inte det minsta orolig för det!
Men läser att denna "hen " hållt kurs som sagt med en ljudande schäfer, och då vet jag att denna hen haft en egen schäfer som ljudade så det stod härliga till... Och inte tog dom sig speciellt långt!
Jag bara undrar varför håller man då kurs? Vem försöker man lura? Jag personligen skulle aldrig ha kurser, dels för jag skulle bli galen om dom inte gjorde som jag sa ? sen har jag en väldigt svartvit bild när det gäller hundträning och även min dotter!
Och idag är det så känsligt att just diskutera metoder, om jag gillar att säga nej Jekyll nu gick det för långt och ta tag i manen ja då kan vissa tycka man är hård... När Lussan går banans vid köksbordet vid middagen då är det samma sak, sätt dig ner och ät klart annars kan du gå härifrån!

Vart vill jag komma, jo jag tycker det är bra när riktigt hundkunnigt folk hjälper andra, men idag har jag svårt att se dom där klipporna som verkligen kan hund, idag köper man sig en utbildning och sen tjänar massa pengar, men på vems bekostnad?

Jag är sällan speciellt skrytsam, men Devil var en rejäl utmaning för mig och min man kan intyga att grät några gånger och ville sälja han på blocket, för jag hade tränat men Devil gjorde något annat, och den hunden hade säkert kommit längre men med mig som förare kom vi jäkligt långt för jag har en vilja av stål och vill hitta lösningar! 

Och nu har Jekyll och det är ingen lättare hund, här får jag återigen vässa armbågarna och tänka till hur denna gossen skall föras fram... 

Jag tror iaf att jag har och kommer få en gedigen kunskapsbank! 

Fast jag inte betalat massa pengar för att köpa mig en utbildning... 

Så ibland undrar jag igen, hur lätt man kan bli instruktör... 

Denna helgen bestod av familjemys på alla sätt och vis, och för oss innebär det en helg men husvagnen! Fredag em landa vi på Kapellskär camping, ca 2 timmars resväg hemifrån, vid såna här små helger med vagnen ja då vill man inte resa för långt   
Fredagen blev inte så mycket att hänga i julgranen, en långis med Jekyll och sen hopp & lek resten av kvällen...

 
Lördag morgon   

Började tidigt som vanligt, och ville hinna med spår innan båtturen som vi brukar köra med viking line, trevligt med familjen och speciellt för Lussan där finns allt för barn, och tur/retur tar fram 4 timmar ca...   
Sen är det bara ut och lägga spår i skogen nextdoor!
Och min lilla gris ja han gjorde så bra, undrar fortfarande om han driver med mig   

Medans vi gotta oss fick Jekyll ligga och vila i vagnen, och han skött sig med bravur, dom trodde vi haft med han på båten   

Söndag morgon var alla trötta, tom Lussan & även Jekyll    Vid 7 rycket började jag vakna till och det var helt tyst i hela vagnen... Ingen Jekyll och ingen Lussan var på gång, SKÖNT att få sovmorgon vilket typ aldrig händer  

Det var nästan så man började fundera på om dom dött   

Vaknade denna söndagen till en underbar solig morgon, några minus och massa frost! Gick en härlig rask promenad med Jekyllen, sen hem in i värmen ( som A till slut fick ordning på, vaknade på lördag morgon med 14 grader i husvagnen     )... 

Även på söndagen knatade jag iväg och la ett apellspår till min J, lät det ligga ca 90 min ( synd det där att apellspåren skall ligga så kort stund, J spårar äldre spår mycket bättre och mer noggrant, men förhoppningsvis kommer man snabbt ur den klassen när det beger sig   ) och även detta spåret är jag verkligen nöjd med, han suger verkligen tag i spåren numera! Är väldigt nöjd över min lilla gosse         

Vi åkte hem rätt tidigt, för att hinna hem och börja greja med julen   . Jag har påbörjat projektet överkörning med husvagnen, kan vara bra om även jag har körkort för släp, vi har funderat på utökat B96 kort men tror fasen det är lika bra att slå till med BE på en gång.. Resan fick jag    av A, bestämde mig för att tjuren vid hornen och även backa in ekipage ( och vårt ekipage är liksom 8 M långt det är inte plättlätt mina vänner ) men där brann det till en del mellan oss   Fasen A har ju typ alla behörigheter på körkortet, och han försökte instruera mig men det gick så där och jag blev arg och storma ur bilen... Tur han har tålamod min man, för sen tog jag mitt förnuft till fånga och började om, så med lite vägledning på ett lugnare sätt så står nu husvagnen inne på tomten   . Och när jag gick ut kvällsrundan med Jekyll så stanna jag och tittade på den parkerade husvagnen, fasen vad snyggt gjort det var med vägledning så klart men ändå   

Men övning ger färdighet!!

Ha en toppen vecka, och jag har nu pårbörjat min sista vecka på mitt nuvarande arbete sedan 10 år tillbaka, läskigt spännade   

Kloten där har vi varit i helgen! Jag är bekant med stället sedan tidigare och det är gudomliga marker! Innan min äldre 4 benta älsking    vandrade vidare hade jag, Anneli o Maud pratat om att sticka iväg för hundträning! Vi behöver oftast inte anpassa oss utan kan bara dra iväg... Dom förstod om jag inte ville åka, för vi hade avvakta iom kommande vinter, men kände att jag behöve detta, jag älskar hundlivet det är tack vare det man mår så gott! 

Vi kom upp rent sent fredag kväll, 17:00 typ och det är sent iom vädret... Då var det bestämt att vi skulle äta hemmagjord mat och mysa med några glas rött   .

Jag tog även med familjen, kände att jag behövde ha dom nära mig iom det som hänt! 

Vädret startade med störtregn på både lördag och söndag fm, men det finns ju bara dåliga kläder   

Det är ju sällan man tränar i hällregn! 

På lördag fm virra jag omkring på värsta terrängen, kom ner till  en sjön och fortsatte sedan... Oklart hur långt

spåret blev för det hällregna och min runkeeper var inte med i matchen... Medan spåren låg till sig körde vi uppletande, här i Kloten får man verkligen tuff terräng, det syns verkligen inte med blotta ögat men när man trampar runt och ser hundarna blir man matt   .

Jekyll har vart väldigt snurrig sista tiden, det har säkerligen med åldern att göra, så jag hade tänkt köra enbart jordspår med han, så "illa i min mening" har han spårat.... Men se det där spåret i hällregn, jäkla så tjusigt han gjorde, han spåra som en jäkla dammsugare   . Efter det åkte vi tillbaka till stugan för lunch och vila, vi var så effektiva så det blev hopp o lek   

Efter lunch hade hällregnet upphört och det började ljusna.... Därefter knata jag ett spår igen, fasen den där runkeeper var såååå seg, och jag var helt död, trodde den hade räknat fel men man får nog skylla på matte   . Därefter körde vi återigen ett uppletande, och Jekyll han är en sportig kille men när han skutta fram förstod jag att han var rätt sliten...

Mina trevliga hundkompisar som vi haft så mycket skoj med :)

Spåret på em gjorde Jekyll oxå skitbra, började fundera på om han försökte lura mig   

Vår fina lilla stuga som var supermysig med omnejd.....

Eftersom man var tvungen att checka ut 12:00 idag, så hade vi pressat schema, vi ville hinna spår, gärna köra uppletande innan vi skulle tillbaka till stugan och städa, samt äta lunch mm...

Så 08:30 var i skogen, och jag knata ut ett spår som blev 950 M, för mitt i allt fick jag se en jägare när jag la ut spåret, blev ju rätt orolig att han tänkte skjuta mig   Gud vet vad dom där sysslar med, vek av och det blev längre än tänkt.... 

Men det bekom knappast Jekyll, han spåra återigen som en gud, visst går det fort, det är jag inte van med men spårar i kärnan med ett litet tapp i någon vinkel,men hämtar hem det så naturligt     Sen höll jag på att dö på kuppen, men det beror säkert på mig   

Tack mina goa vänner och min underbara familj    .  Älskar att ha med er, och jag tror Lussan har haft en härlig helg för hon har är social och gillar Andeli   även pappa som hann besöka sitt lantställe   

Devil Devil, ytterligare en hund från min fina flock är nu borta... Jag lever nog väldigt mycket i nuet, och för mig har det alltid varit självklart att Ajax & Devil skulle finnas med mig, för alltid   . Det kan vara så att åren inte följt med mig i det mentala helt enkelt... Vi har gjort såna resor ihop, och jag har nu suttit på fm och gott igenom alla bilder som jag hittat och vilka minnen, vad himla mycket roliga saker vi gjort ihop! Det är allt från skidsemester, husvagnssemester, bad, träning, tävling, dom fick sig en lilla syster 2011, ja man har delat så mycket glädje & även sorg ihop!! Ju längre hunden finns med, ju ondare gör det i hjärtat när dom försvinner   . Vissa tycker 9 & 8.5 år är många år för att vara en schäfer, jag är bara ledsen över att jag aldrig fick uppleva varken Ajax eller Devil som gamla grånosar.... Man kan helt enkelt säga att båda gick bort som "pigga och glad vovvar" men där kroppen satte stopp, så orättvist och förjävligt helt enkelt...

Älskar denna bilden!

Devil min Devil, när jag var och valde ut dig så valde jag busfröt som hitta på hyss, drog fram skor, var och grejade en hel del för sig, när jag skulle köpa ny vovve hade jag bestämt mig för att ta en mer självständig vovve, och det fick jag, minns även hur Daniel ( uppfödaren ) tyckte jag skulle ta brorsan till Devil, han skulle nog passa bättre som tävlingshund, vilket jag inte ville, jag tog DEVIL och har aldrig ångrat mig!  

Du var inte helt lätt, snarare något att bita i, jag minns hur jag tänkte; Ok det här är en helt annan hund, så då får man anpassa uppfostran och dressyr efter denna killen!

Du var väl sisådär 8 månader när du stoppade ner nosen i backen och tog upp något spår och försvann.. Jag trodde han bara skulle nosa, men tji fick jag och borta var du! Jag letade som en galning, men det är inte lätt i en stor skog, la ut min jacka där du försvann.... Sen efter sisådär 9 timmar när mitt x gick till platsen för att kontrollera en sista gång vid 23 tiden, det var becksvart ute och mars, då fick han se ett par ögon! Han ropade på dig, men nej så lätt skulle du inte fångas in, men tur att ditt mod slog till så x:et kunde fånga in dig, har nog aldrig sett dig så trött i hela mit liv! På morgonen när jag kom in låg du bara ner och viftade på din svans, mer orkade du inte... Detvar första gången det blev jäkla hund   .  

Vid dryga 1 års ålder var det dax för röntgen, och där rasade mitt liv samman för första gången, domen blev missbildad övergångskota, då bäckenet var snett fick du en A och en D höft   . Åkte till en specialist som fick bedömma plåtarna, han kommer aldrig få problem med höfterna utan det är ryggen som tar stryk... Jaha ja, jag bestämde mig för att Devil skulle få vara hund, så vi körde på enligt planerna... Hade aldrig gått att linda in honom i bomull... 

En ungdomlig bild på min Devil   

Vi startade upp och börja tävla vid 2 års åldern, du var mer högt än lågt och jag kliade mig en hel del i huvudet under den perioden, vad skulle det bli av denna grabben...

Devil och jag i unga år, han är nog max 2 1/5 år....

Devil några år äldre! Och nog lyckades jag få ordning på busen   

Nu är jag en väldigt envis människa, så den som skall gå segrande ur en svår träning är jag   . 

Vi började spåra tidigt, det var eg det enda jag gjorde hans första 1 1/2 år, sen började vi träna söket när han var 2 år, den där Devil var tänkt som IPO hund, men helt ärligt så passa han inte för det, lydnaden och spåren gick bra, skyddet oxå men han hade nog inte riktigt det där tempramentet och bita/släppa var nog inte hans grej... Nej då blev det brukset för mulla muggar, vi körde även lydnads lydnaden, tyckte det var lättare allt gick lite mer hand i hand! 

Vi klättrade sakta men säkert i klasserna, när han klättrade gjorde han det all in, när han bestämde sig för att inte klättra då blev det 0 från start... 

Det bästa som fanns var alla våra trevliga läger med likasinnade, älskar att åka iväg en weekend och bara träna hund, man mår så bra i kropp och stjäl, och det är så härligt att få ägna all tid till sina pälsklingar   

Vi började med svensk skyddet ist, skyddet har alltid varit en favorit för mig, tycker det är roligt när hundarna får göra något dom verkligen älskar! Vilken hund gillar inte att bita i ärm   . Och att det är så många delar, spår, sök, uppletande, lydnad och skyddet.....

Vi testade våra framgångar även i skyddet, men nej det var inte hans grej att hålla på med, det var lite som att hälla vatten på en gås, det rann liksom av honom... Det gick jättebra i "närstrid" med figgen, men när det kom till fasttagande eller andra delar när han fick vänta, ja då blev det rätt ofta, hm vad höll jag på med egentligen!   . Nåväl jag lärde mig iaf en hel del... 

En annan mindre talang han hade var att han ofta tjura ihop, springa i söket på samma tomslag glöm det, vem vill bränna ut sig i onödan... Jag övade som en idiot med honom från lägre till högre klass, det tog mig säkert 1 1/2 år, men när vi väl entra söktävlingen då jäklar satt det som ett smäck, 10-10 och uppflytt till eliten, men där i den klassen kom vi inte längre... Devil blev äldre och det blev mer, jaja morsan det där kan du göra själv, jag har inte lust!!!   Han var likadan i spåret, vi startade en säsong 5 elitspår tror jag, och alla bröt vi, jag såg hur han tog upp spåret i upptagsrutan men gick bara fram och tillbaka och vägrade fästa på... Det där kan du oxå göra själv, jag har inte lust. Så blev han på ålderns höst, därför hade jag denna hösten precis bestämt att nu skall du bli pensionerad från tävlingarna.... 

Men jag minns ändå 2a starten i elitspår då var han på humör, och vi tog vårt första och enda cert, jag var SÅ LYCKLIG OCH STOLT ÖVER OSS!! 

Han bjuder på en massa minnen denna älskade Devil! Idag har jag en hel del att skratta åt, som jag inte gjorde då, han var nog en riktigt clown denna älskde Devil, och en skönhet klär ju i allt   

Du o brorsan fick även chansen att få ett 2 bent syskon, hon var väl så där   

Ja med våra 8.5 år ihop lyckades vi iaf skrapa ihop en gedigen meritlista, där jag nog får ta på mig skrytkoftan, envisast vinner, LP I, II, III, Elit, SELCH, uppflyttad elit sök, 1 cert i elitspår, RLDN, RLDF   . Jag hade precis anmält oss till en kurs i nosework..... 

Tack min älskade Devil för dessa åren, du lärde mig massor om hundträning, men framförallt var du alltid glad, lycklig & en helt underbar vän !! Vi ses igen     men just nu gör det så himla ont i hjärtat, jag saknar dig sååååå mycket....    Sov gott min älskade prins!!!   

Nu får din likasinnade ta över, jag vet att Jekyll tyckte väldigt mycket om dig  

Tack till Pernilla M, som varit min stöttepelare under träningstiden med Devil, och tack för en drös med vackra bilder, vissa är mina och vissa är Pernillas ovan! Vet att Devil var en av dina favorit schäfrar   

Nu har det hänt så där mycket igen, som det alltid gör med familj & hundar    Men har nog känt mig lite nere ett tag, mitt spårläger med bästa gänget sket sig pga magsjuka hundar, fasen så drygt det var! Det var inte lite dom var magsjuk, en vecka var och varsitt veterinärbesök   Men efter lite medicinering blev dom helt återställda...

Men jag har gjort något helt fantastiskt, vart på skyddsläger med Jekyll & bästa figgen, jäklar så naturligt allt gick    Min uppgift är att förvalta denna Jekyll på bästa sätt, vilken hund     

Annars har vi tränat på som vanligt! Jag älskar mina hundar, det är bra material men båda har något att jobba med, innerst inne så gillar jag det, jag är nog  mer för rediga hundar   .  Och lilleman är verkligen tonåring just nu, men han växer väl i kläderna snart :-) 

Vi har vart i Skåne o hälsat på Demon gänget, tränade lite spår & uppletande i skånska skogarna, dom är så himla goa det där Malmö gänget   gjort MH ( skottfast vovve, i övrigt var Jekyll mer stabil än jag trott, kunde koppla av fint på passiviteten, hela kullen trots att dom är rejält högtempererade ) & hälsat på Devils brorsa Abbe och matte Johanna   Kul att man hållt kontakten med några kullsyskon, dom börjar bli till åren, 8.5 år unga   . Devil är mer sansad än brorsan Abbe, men Devil känns rätt mer "gammal" i jämfört med Abbe, hoppas det bara är det liksom... 

Nu lite favorit bilder   

Det var vårt liv så länge, nu rockar vi vidare